Handlingsplan för Föreningen Hörande Barn till Döva 2014–2017

Antaget vid årsmötet 2013.

Föreningens ändamål

Föreningen Hörande Barn till Döva bildades 2001 och är till för dem som är över 18 år och vuxit upp med minst en döv förälder. Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden och verksamheten bedrivs i ideell form. Med ordet döv avses i detta sammanhang en person som har teckenspråk som sitt förstaspråk, vilket därmed blir ett modersmål för deras barn.

Medlemmarna i föreningen har olika livserfarenheter. En del använder det svenska teckenspråket obehindrat, en del har inte fått chansen att lära sig, använda och utveckla det språk som föräldrarna har. Men alla medlemmar delar erfarenheten av att växa upp i två kulturer: dövas kultur och majoritetssamhällets kultur, vilket inte alltid låter sig förenas så lätt. Att växa upp i två kulturer är en erfarenhet i sig. Det är därför motiverat att tala om en speciell identitet hos hörande barn till döva. Föreningen ska medverka till att stärka identiteten hos sina medlemmar och kommande generationer samt bidra till att öka kunskapen om hörande barn till döva i samhället.

Vid ett extra årsmöte den 19 april 2011 ändrades föreningens stadgar och det beslöts att föreningens huvudsakliga ändamål är att:

  • främja hörande barn till dövas familjemedvetenhet och identitet,
  • verka för att anordna möten mellan hörande barn till döva inom Sverige,
  • främja vetenskaplig forskning och utveckling i frågor som berör hörande barn till döva,
  • sprida information till det hörande och det döva samhället om för oss viktiga frågor,
  • vara till stöd för hörande barn till döva som barn, ungdomar och vuxna, dvs. KODA – Kids of Deaf Adults och CODA – Children of Deaf Adults,
  • samverka med organisationer som verkar för dövas intressen i samhället,
  • i övrigt arbeta för intressen som berör hörande barn till döva, såväl kulturellt som genom att främja självhjälp.

Treårig handlingsplan 2014-2017

För att genomföra ovanstående krävs en handlingsplan. Vid årsmötet 2013 beslöts det att följande aktiviteter ska prioriteras de närmaste tre åren:

  • Medlemsverksamhet
  • Påverkansarbete i samhället
  • Ungdomsverksamhet

Nedan följer en utförligare beskrivning om vilka typ av insatser som kan göras.

Medlemsverksamhet

Föreningens medlemmar bor på olika håll i landet. Kontakten mellan medlemmarna sker därför huvudsakligen via nyhetsbrev, föreningens webbplats (www.svecoda.se), och facebooksidan SveCoda, men medlemsträffarna är en hörnsten i föreningens arbete. Det är där samhörigheten skapas. Styrelsen ska därför se till att ordna minst ett föreningsmöte per år förutom årsmötet.

Webbplatsen måste utvecklas och ständigt förses med nytt material. En redaktion bestående av flera medlemmar ska tillsättas, varav minst en är styrelsemedlem. Webbplatsen är till för medlemmarna men också en källa till kunskap för utomstående. Yrkesmänniskor eller myndighetspersoner ska kunna hitta information om hörande barn till döva; kunskaper de kan använda i olika sammanhang, t.ex. i skolan. Det är därför viktigt att informationsmaterialet anpassas till personer som har begränsade kunskaper om hörande barn till döva föräldrar. Webbplatsen ska också innehålla ett diskussionsforum för medlemmarna. Genom att uppdatera webbplatsen med ny information behåller man besökarna. Att utveckla webbplatsen är ett långsiktigt arbete.

Nyhetsbrevet är styrelsens nyhetskanal till medlemmarna. Här berättar styrelsen om det arbete som utförs. Nyhetsbrevet ska ges ut minst 4 gånger per år. Nyhetsbreven behöver inte vara omfångsrika, det viktiga är att de kommer ut ofta och innehåller aktuell information. Ansvaret för nyhetsbrevet ligger hos styrelsen.

Medlemsträffar är nödvändiga för att stärka banden mellan medlemmarna och utveckla föreningens arbete. Styrelsen ska medverka till att det skapas tillfällen för medlemskontakter. Det kan till exempel vara föreningens årsmöte, coda-träffar och coda-mässor, kurser och seminarier. Genom att bjuda in föreläsare, såväl inhemska som internationella, som berättar om coda-erfarenheter och kunskaper som rör hörande barn till döva, kan medvetenheten öka och identiteten stärkas hos medlemmarna. Men föreningen ska även ordna trivselaktiviteter där medlemmar får skratta och må bra, exempelvis spa-helger och kulturevenemang.

Påverkansarbete i samhället

Kunskaper om hörande barn till döva är ofta bristfälliga i samhället. På grund av språkförbistring mellan vuxna får en del barn ofrivilligt agera tolkar och vara kulturförmedlare. Ofta bemöts hörande barn utifrån deras kompetens i talspråk och delaktighet i majoritetssamhället medan erfarenheterna av att växa upp i en teckenspråkig värld inte värdesätts.

Förskola och skola är viktiga för barns utveckling. Föreningen ska därför medverka till att sprida kunskaper om hörande barn till döva i skolans värld. En målsättning är att alla barn som önskar det ska få modersmålsundervisning i sitt språk. Många kommuner vägrar barnen sådan undervisning med hänvisning till skollagen och skolförordningen, som säger att det måste finnas 5 elever innan man kan starta en undervisningsgrupp. För de nationella minoritetsspråken gäller inte denna inskränkning. Skolorna ska erbjuda modersmålsundervisning även om det är färre än 5 elever. Eftersom det svenska teckenspråket jämställs med de nationella minoritetsspråken bör samma villkor gälla för det svenska teckenspråket. Därför krävs det förändringar i skollagens och skolförordningens modersmålsbestämmelser. Ett långsiktigt mål är att elever ska kunna få ämnesundervisning i grundskolan på svenskt teckenspråk under delar av sin skolgång. Det kan innebära samarbete med specialskolor eller friskolor.

Äldreomsorgen för döva behöver förbättras. Döva föräldrar måste kunna få äldrevård på sitt eget språk, det svenska teckenspråket. Många kommuner saknar kunskaper om dövas villkor och ger dem inte vård i en teckenspråkig miljö. Hörande barn till döva får många gånger bedriva en kamp med kommuner för att deras föräldrar ska få den vård de har rätt till. Ofta är det ekonomiska skäl som bromsar. Även om det finns teckenspråkig äldrevård i en annan kommun så vill hemkommuner inte betala för en vårdplats. Som individ är det svårt att få igenom sina krav. Föreningen ska därför stödja medlemmar i de fall det behövs. Kunskapen om äldre dövas situation ska dokumenteras och användas i påverkansarbetet. Samarbetet med dövorganisationer behöver också utvecklas när det gäller äldrevården.

Attitydförändringar är nödvändiga för att ändra i samhällsstrukturer.Förändring av attityder kan ske genom föreläsningar om att vara hörande barn till döva hos olika samhällsorgan, deltagande i olika nätverk, samarbete med föräldraorganisationer, arrangera seminarier, skriva artiklar i tidskrifter och i antologier. Det svenska teckenspråket förknippas med dövhet, men hörande barn till teckenspråkiga föräldrar är inte döva. En beräkning är att 40 procent av modersmålstalare i svenskt teckenspråk är hörande . Trots detta är hörande barn en osynlig grupp i den teckenspråkiga världen. Få hörande barn är aktiva i teckenspråksvärlden, många väljer i stället att gå andra vägar. Föreningen behöver därför göra undersökningar bland sina medlemmar för att ta reda på hur samhällets attityder har påverkat deras livs- och språkval. Denna kunskap är nödvändig att ha i förändringsarbetet.

Remissarbete. I påverkansarbetet ingår även att skriva svar på remisser till statliga utredningar eller författa andra skrivelser. Föreningen ska bevaka vad som sker på myndighets- och departementsnivå.

Ungdomsverksamhet

Föreningen ska medverka vid barn- och ungdomsläger som vänder sig till koda (hörande barn som är under 18 år). Genom att informera om föreningens verksamhet och dela med oss av våra erfarenheter kan föreningen attrahera nya medlemmar i framtiden.

Koda-läger. Dagens unga behöver det stöd som den äldre generationen aldrig fick. Föreningen ska medverka eller arrangera läger för hörande barn och ungdomar som har döva föräldrar. Ungdomarnas identitet som tvåspråkiga och tvåkulturella behöver stärkas. Så länge som det detta stöd finns i samhället, har föreningen en mycket viktig uppgift att fylla. Men även ungdomar som har ett gott förhållande till döva och det svenska teckenspråket behöver få träffa andra ungdomar i samma situation för att stärka den positiva självbilden.

Handlingsplanen uppdateras vart tredje år vid föreningens årsmöte.